onsdag 13 juli 2005

Peking shopping

Jag hakade på att följa med på en utflykt till ”Hutongerna”. Det är de gamla kvarteren. Det brukade finnas 4000 men nu är antalet nere till 400. I en stor stad som Beijing tycker man att det är det slöseri med utrymme att bara ha envåningshus så de rivs ner för att ge plats för högre hus. Äldre bor gärna kvar i husen för den trevliga grannsämjans skull medan yngre vanligtvis föredrar lägenhet. Vi fick besöka en vanlig familj som bodde i hutongerna, en familj som till och med hade en toalett på den lilla intergården (som delas mellan de fyra husen). Kvinna i huset berättade att hon stiger upp fem, promenerar med familjens pekines (att ha hund i Beijing är förresten dyrt), hon går och köper grönsaker, städar och tar sedan emot besökare. En gång i tiden bodde 13 personer i gården (och det var inte stort). De statligt anställda äver rätten till huset och det kostar ca 84 yuan per månad att bo där.
Efter att ha besökt huset åkte vi vidare till grönsaksmarkanaden och här vad det liv och rörelse, inte alls lika lugnt och sansat som i Thailand. Här gick jag en kort runda och köpte lite rosenknoppste. Det luktar inte som att det smakar så gott men det ser väldigt fint ut. Så åkte vi till konst och antikgatan där jag gärna strosat runt i en timme, men vi fick bara 10 minuter på oss. Så jag sa att jag behövde 15, snabbt köpte jag lite målarfärg och tre terrakottakrigare. När vi åkt tillbaka till hotellet gick jag över till vad jag hört skulle vara ett shoppingcenter men som visade sig vara en livsmedelsbutik. Där sålde de kött och det luktade skunk. Men mascarorna var billiga, däremot var det inte superlätt att handla. När jag lagt två i min korg kom en av expediterna och tog upp dem ur korgen och gick tillbaka till sminkdisken. Jag förstod ingenting och hon pratade bara kinesiska, inte ett ord engelska. Där skrev hon små lappar (med kinesiska tecken) och efter ett tag förstod jag att jag skulle ta med dem till kassan som hon pekade på och betala. Men att betala ätpinnarna som också fanns i min korg i samma kassa gick inte alls an. Då log kassörskan bara lite, skakade på huvudet och pekade runt hörnet där det fanns andra kassor. Så det var en annorlunda upplevelse att shoppa i Kina, jag är glad att jag fått uppleva det för jag antar att det kommer att bli mer och mer västerländskt med tiden. På trappan köpte jag sedan fem dvd filmer för 35 yuan (låter som ett klipp, men tråkigt nog så fungerade ingen särskilt bra. Någon timme, en och en halv men aldrig en hel film. På nya batmanfilmen stod det ”english” men allt som fanns var två varianter av ryska).
Efter lunchen på hotellet åkte vi 4 st till ett femvånings shoppingcenter. Där hade de en hel del men tog verkligen i med sina priser. Det var en hel del prutning men ändå svårt att komma ner till billiga priser. Jag ramlade på en sömmerska och ritade hur jag ville ha en klänning som de skulle leverera till hotellet kl. 23 (samma kväll). För 480 kronor inklusive leverans till hotellet och fodertyg. De hävdar förstås att det är äkta siden men det tror jag verkligen inte, men vill man tro att det är äkta så kan man ju göra det. Efter att ha beställt den hann jag inte kolla så mycket mera, men jag köpte en fin brun ”Gucci” väska och så åkte vi till hotellet. Väl där följde jag med min ”roomie” till där hon låtit sy upp en klänning och för att komma dit var vi tvungna att gå igenom vad som kändes som äkta kinesiska kvarter. Småbarnen har inga blöjor istället håller föräldrarna/farmor dem över närmaste sopkorg (så det gäller att vara uppmärksam förälder). Barnen lekte på gatorna, skomakaren fixade skor, mat lagades och en klippning kunde köpas för 10 yuan.

tisdag 12 juli 2005

Peking - Kinesiska muren

Vår guide berättade om Kina på bussen:
Familjeplanering efter 1979. Hankinserna är 91% av kinas befolkning. Ett par med två hankinseser får bara ha ett barn annars får man böta 20.000 yuan. Om ena föräldern eller båda kommer från ett minoritetsfolk får man ha så många barn man vill. Bönder på landsbygden får ha två och om båda är flickor kanske tre. De otillåtna barnen som gör att man får böta kallas ”svarta människor”, de får inte gå i de kommunala skolan och måste därför gå i dyr privatskola som dessutom ger sämre utbildning. Om två ensambarn gifter sig får de skaffa två barn, annars blir det för jobbigt för det enda barnet att ta hand om sex gamlingar (mamma, pappa, morfar, mormor, farmor, farfar). Man placerar aldrig gamlingar på ålderdomshem. Då petar grannarna och släktingarna personen som placerat dem där i ryggen som symbol för att det var dåligt gjort. Eftersom pojkar har högre status lämnas många flickor på barnhem (om de får födas/leva efter födseln). Ofta utan att man har en aning om vem flickans föräldrar är. Så man skulle kunna tro att Kina är överbefolkat av män. Men de flesta som dör i explosioner i gruvor till exempel är män så fortfarande är det lika många kvinnor som män i Kina. Men på dagis är dock 18 av 30 barn pojkar. Kina är förstås inget jämlikt land om det var någon som trodde det, männen tjänar mycket mer.
I Kina får man inte var släkt med varandra på sex generationer för att få gifta sig, detta för att bevara kineserna kloka. Skolan kostar 500 yuan per termin (inklusive buss, böcker, lunch och skoluniform). Om föräldrarnas lön är lägre än 400 yuan eller om man bor i Tibet så är det gratis. Skolan börjar halv sju, halv åtta har man morgongymnastik och sedan går man skola till klockan åtta på kvällen. 58/100 familjer har dator hemma. På studenthemmen delar 5 studenter på 15 kvm. Det finns fyra toaletter per korridor och i varje korridor bor 250 studenter. Om man tjänar mindre än 800 yuan betalar man ingen skatt, tjänar man 800-3000 yuan betalar man 3% (genomsnittet är en lön på 2500 yuan). Jobbar man statligt kan man bo i en statlig lägenhet för 100 yuan per månad. I Beijing kostar annars en lägenhet 5000 yuan per kvm. I Kina betyder en grön hatt att ens fru har en älskare.

Vi besökte en jadefabrik med en gigantisk butik. Inte riktigt som i Thailand, här hade de bättre lokaler men tillverkningen såg likadan ut. Jag köpte inget, det var dyrt och det fann inte så mycket jag ville ha (förutom jade ätpinnar).

Minggravarna
I minggravarna finns 13 kejsargravar (av de mingdynastins 16 kejsare). I minggravarna finns en 15 kilos krona och gigantiska örhängen, som kejsare och kejsarinnor bara burit i sin grav. Det finns även en kejserligt gul dräkt med åtta drakar (den nionde draken blev då kejsaren själv). Det var förbjudet för andra än kejsaren att bära gult och gjorde man det ändå fick man dödsstraff.
Andarnas väg
Andarnas väg leder upp till minggravarna. Den har 400 års historia och här finns skulpturer utplacerade. Första föreställer utbildningsministern, andra statsministern och tredje ämbetsmän, sedan hästar som symboliserar hastighet, sagodjur som symboliserar lycka, kinesiska elefanter i naturlig storlek (energi), kameler som finns i Tibet (uthållighet), enhörning som kan skilja mellan goda och onda människor, lejonhannar (hög makt). I slutet av andarnas väg finns ett hus i sten med en stor skulptur av en sköldpadda. Ryggen innehåller en minnestavla om mingdynastin där ena sidan berättar positivt och den andra negativt. Känner man på sköldpaddans näsa får man ett långt liv (vilket jag gjorde, det kan ju inte skada i alla fall). På andarnas väg var det härligt nog inte så mycket folk alls.

Cloisonnefabrik
Vi besökte en cloisonnefabrik och fick i några minuter se hur det går till och sedan fick vi lååång tid på oss för att shoppa i butiken (köpte inget här heller). Ätpinnar hittar jag nog billigast på marknaden eller i något varuhus.

Kinesiska muren vid Badaling
Muren har 500 års historia. Mongolerna kallades nomaderna på den tiden och man ville hindra dem från att komma in i Kina. 50% av muren finns fortfarande kvar, ca 300 mil. I Beijing är det 94 mil. På muren finns vakttorn med en våning där soldaten kan upptäcka faran och sedan tända en eld så att regeringen i Beijing får reda på invasionen.
Vi fick god tid att gå på muren, den är bra mycket mer brant än jag hade förväntat mig. Delar är byggda som trappor men andra delar är blankslitna och lutar nästan 45 grader. Mina tofflor kändes lite fel, man skulle ha haft på sig lite mer ”vettiga” skor. Men jag såg kinesiskor i högklackat och en gammal dam med käpp gå upp för muren så man ska väl inte göra det värre än det var. De kinesiska turisterna var också utrustade med kameror och en västerländsk turist är minst lika intressant att fotografera som muren. De som kan frågar på mycket knagglig engelska eller försöker få fram att de vill bli fotograferade tillsammans med en, andra försöker smyga med att de fotograferar en. Så är det inte bara i Beijing, men på kinesiska muren var det många kineser som hade kameran med sig. Tur att jag hade tonat håret mörkt, ljust hår här hade nog gjort en ännu fotograferad.

måndag 11 juli 2005

Peking, Himlens tempel

Jag fick en rumskamrat som reste tillsammans med sina två söner. Vi väcktes klockan sju och samlades klockan halv nio.
Himlens tempel, 1420
Detta är taoismens tempel (daoismen). Ying & Yang symbolen är taoismens symbol. Den symboliserar att allt har två sidor, det finns alltid någonting gott i det onda och något ont i det goda. Som på svenska skulle bli ”inget ont som inte för något gott med sig”. Tempelområdet är 274 hektar stort och byggdes 1420. Tidigare offrade kejsaren och kejsarinnan här två gånger per år, men nu har templet inte längre någon religiös betydelse.
Här är det byggt som en fyrkant (vilket representerar jorden) och en cirkel (vilket representerar himlen). Det runda altaret sas ge bra akustik innan offret och så hade det kanske varit om det inte var så mycket folk.

söndag 10 juli 2005

1:a dagen i Kina, Peking

Lotus travels representant hade sagt att jag skulle ge gruppvisat till vår guide, men hon dök förstås inte upp så jag gick fram till mannen bakom disken. Han pekade på hotel och jag fick adressen av en annan resenär. Så fick jag komma in i Kina.
Resten fick ställa sig i bokstavsordning (eller rättare sagt ordningen på listan). Han var rätt sträng den där tullmannen, inga krusiduller där inte. Jag önskar att Lotus travel sagt mer om hur det skulle fungera för att komma in i Kina.
Efter att ha hämtat väskorna mötte vår guide Helena oss, hennes kinesiska namn betyder ”vacker häst”. Men hon är mycket sötare än en häst. För att det fungerade bättre så skulle vi åka till ”Förbjudna staden” istället för sommarplatset. Pang bom direkt så där på morgonen efter en lång flygresa.

I ”Förbjudna staden” var det en hel del folk kan man säga!
I Förbjudna staden finns tre ingångar, den i mitten är lite större och användes endast för kejsaren och kejsarinnan. Den till vänster för militären och den till höger för prinsar, prinsessor och konkubiner. Idag får kinesiska besökare gå in genom mittersta porten och utländska genom den till höger. Så vi gick in som prinsar och prinsessor.
Väl inne fanns olika hus som såg nästan likadana ut. Högsta harmoniernas hall var den med flest små figurer på huset i hela Kina för det var det allra förnämsta huset. Ovanför kejsarens säng fanns en drake, för man trodde att om det började brinna skulle draken spruta vatten istället för eld.

Vi besökte en pärlbutik och fick se en mycket kort film om hur det går till på en pärlodling. Kinesiska pärlor har ingen kärna av sand, istället lägger man in främmande musselköttbitar i musslan. Vi fick gissa hur många pärlor det var i en mussla, så vann jag en liten 3-årig pärla. Så unga pärlor är inte runda ännu utan mer ovala.


Sommarpalatset byggdes första gången 1817. Men originalet brändes ner under lilla opiumkriget, 1944. 1888 byggdes det upp igen av den elaka änkekejsarinnan Cixi. Hon började som sångerska och avancerade till konkubin och sedan till kejsarinna. Eftersom hennes första barn var en flicka dödade hon bebisen och födde sedan en pojke. Pojken blev den tionde kejsaren. Han blev kejsare när han var fyra år och dog tidigt. Systerns pojke blev den nya kejsaren och Cixi var den som egentligen styrde landet. Eftersom kvinnor inte visade sig satt den lille kejsaren på tronen och den verkliga regenten bakom en skärm.
Cixi byggde om sommarpalatset istället för att använda pengarna till opiumkrigen där de bättre hade behövts. Sommarpalatset är 294 hektar, tre gånger så stort som förbjudna staden.
Några sagodjur finns placerade, en drake som representerar kejsaren, fågel Fenix med mera. Men här är figuren som representerar kejsarinnan placerad i mitten som den viktigaste. I kejsarinnans matsal serverades varje dag 128 rätter vid varje måltid. Men hon åt aldrig samma rätt två gånger för då avslöjades vad hon tyckte om och då skulle det ha blivit lättare för mördare att förgifta maten. Därför åts också maten med silverpinnar som skulle färgas svarta om det var förgiftat. Magnoliaträd finns planterade efter kejsarinnans flicknamn.
Vas=fredag
Hjort=6 riktningar, öster, söder, upp, ner, vänster, höger
Trana=Fri
Bron som leder över till ön (på Cixis tid var där ett fängelse där fångarna stannade tills de dog) har 17 valv. Så att när kejsarinnan körde igenom den mittersta med sin båt fanns 9 valv på varje sida. Nio är ett viktigt tal i Kina.

Förr snörde man fötterna på flickorna så att de skulle bli små. Det gjorde det svårt för kvinnor att gå och därför kunde hon inte springa ut och träffa någon kille utan föräldrarna kunde tryggt välja ut en make. Vid bröllopet såg man inte brudens ansikte så man tittade på fötterna och om de var små tänkte man att hon måste vara vacker. Men änkekejsarinnan Cixi kom från ett minoritetsfolk och hade inga problem att gå med sina stora fötter. Här finns en 728 meter lång korridor där kejsarinnan promenerade efter maten. I slutet av denna fanns marmorbåten. Den är 36 gånger 8 meter. Det finns en dikt som handlar om att vatten kan bära båten och vatten kan sänka båten. Precis som folket kan stödja regeringen eller motarbeta regeringen. Men marmorbåten kommer symboliskt nog aldrig att sjunka. Vid marmorbåten fick vi en kort fotopaus innan vi åkte över den konstgjorda sjön i en liten (fullpackad) båt med en drake på.
Lunch åt vi på en restaurang som hade lite västerländsk mat också (kycklingburgare, pasta bolognese, pizzabitar och pommes). Jag höll mig till kinesisk mat, resten kan jag äta hemma. Dock var jag tacksam över att toaletterna också var i västerländsk stil efter alla skräckhistorier man har hört.

lördag 9 juli 2005

På väg mot Kina

Steg upp 5:25, traskade iväg till bussen redan 6:20.
Framme vid flygplatsen fungerade det bra med ”e-ticket”, mycket smidigt. Klarade resan utan större lock för öronen (tack och lov med tanke på att två flygresor återstår). På Arlanda tittade jag efter Finnairs disk, men det visade sig att den ”vanliga” utrikesdelen inte är terminal två (som tydligen ligger mycket längre bort).
Så jag åt först sushi på East&West. Efteråt gick jag och köpte två intressanta utländska tidningar. Engelska Elle decoration (motsvarande interör?) och InStyle så jag kan ta reda på vad som är modernt och inte shoppa helt fel i Kina, hi, hi.
Efter att ha försett mig med dess två började jag gå till terminal två. Överraskande långt i en trång glaskorridor (läs väldigt varmt). Terminal två är tristare än den andra vanliga utrikeshallen. Men nästan två timmar senare hade jag i stort sett läst ”InStyle” och det var dags att samlas framför Finnairs disk. Några stycken skulle på samma resa som jag men de flesta verkar flyga från Göteborg eller Malmö. Jag tog hand om gruppvisat, så nu får vi se om jag klarar det ansvaret…
Det ska nog inte vara något problem.
I Helsingfors fikade jag med en kvinna och hennes son som skulle åka en annan resa ”Kejserliga Kina”. Den är lite kortare men de får se armén i Xian, jag funderade på den resan ett tag.
Taxfree-shopping blev det inte. Jag bestämde mig för att vänta. Trots att jag hittade en Jean Paul Gautier-parfym som luktade väldigt gott. Jag kanske köper den på hemvägen.
Ombord på planet fick vi mat, lite vin och sedan sov jag under större delen av första filmen. Men sedan kunde jag inte sova mer alls. Så jag såg ”The Pacifier” med Vin Diesel istället och serverades frukost: kycklingwook. Inte riktigt vad man trott, men det var okej för jag fick ett bröd och en tekopp också (klarar mig inte utan te på morgonen). Glaset med ”pineapplejuice” såg för osmakligt ut.