måndag 29 december 2008

Julafton på Koh Phi Phi

Surfade på en hemsida från Koh Phi Phi och mycket riktigt hade de lagt upp bilden på oss. Eftersom det var en italiensk restaurang som tagit bilden stod bildtexten på italienska.
Italienskan sa något om att julen inte bara är i vinterlandskapet med öppenspisen, det handlar mer om julstämningen.
(Kan inte italienska men jag har babbelfishat det)

Rolig bild i alla fall :)

söndag 28 december 2008

Ungefär vad kostar 14 dagar i Thailand i december?

Många frågar vad det kostade och hur mycket man ska ha med sig. Nu var vi ju i Thailand under högsäsongen (december) och då är det fullt med folk så de passar på att höja priserna lite grann. Speciellt vissa hotell är svårprutade. Här är dock ett hum om hur mycket man kan räkna för 14 dagars semester i Thailand. Alla priser i bath (eftersom växelkursen ändras oftare än priser).

Hotell: 15 320 (Dyraste: 2420 (ink. frukost), billigast: 700, oftast 1200-750)
Frukost: 2560 (Dyraste: 465, billigast: 55)
Lunch: 3165 (dyrast: 580, billigast: 110) (Oftast inkl. dryck)
Middag: 8414 (dyrast: 2000 (svensk julbuffé för 2), billigast: 240) (Oftast inkl. dryck)
Snacks & dricka: 1266
Drinkar/Läsk/Fruktshakes: 9172
Taxi: 1350 (dyrast: 600, billigast: 300)
Båtresor mellan öarna: 5880
Utflykter: 4900
Internetcafé: 460
Shopping: 7670
Tatuering: 3000

lördag 27 december 2008

Phuket

Sista dagen var vi lite nedstämda över att åka hem, två veckor är inte tillräckligt länge. Vi låg på stranden och pressade hela dagen. På kvällen åt vi svenskt bakad potatis med skagenröra eller pepparstek med bakad potatis, det är mycket svenskt här. Lite som thailands svar på Kanarieöarna.

Vi shoppade lite presenter åt barnen (shorts och t-shirt), ett buddha trähuvud till vardagsrummet och packade väskorna.
Buhu, vi vill stanna en vecka till minst och åka och titta på Similian islands. Men, men.
Det får bli nästa gång.

fredag 26 december 2008

Karon beach, Phuket

Vi packade ihop våra saker och checkade ut, men båten till Phuket gick inte förrän halv två. Hade vi kollat hade vi ju kunnat ta den tidiga 10.30 men det hade vi inte eftersom vi trodde de gick ofta. Så vi gick runt lite, käkade pizza. Kollade en snabbis på Internet och sedan gick vi och hämtade våra ryggsäckar för att kunna åka vidare.Båten till Phuket var samma färja som vi kom från Phuket med första dagen. Vi hade kollat lite på Phuket hotell när vi var på Internet och hittat ett alternativ, så vi åkte dit. Men det var lite väl dyrt för oss så vi tänkte att vi går väl mot stranden och ser om vi hittar något på vägen. Hann vi 50 meter är det bra, men vi hittade i alla fall "Kangaroo Guest House" som bara kostade 750 bat per natt vilket dög alldeles utmärkt åt oss.Det var ganska sent på eftermiddagen eftersom det tagit lång tid med färja och taxi, men vi gick i alla fall ner och kollade på stranden. Lång! Lustig sand också. Det låter som om man går i knarrig snö för den är så väldigt finkornig. Jag tycker att det var superhärligt att gå i den sanden, tårna njöt. Micke tyckte det var lite obehagligt, det började nästan ila i tänderna sa han.

Vi åt lite middag på ett ställe nära där vi bor och här ser man lite mer av turismens baksida. Söta småflickor som går och säljer blommor. Rosor och orkidéer och tröga turister som köper dem. Visst är de jättesöta, men i slutändan handlar det ju om barnarbete. Så vill man att de ska gå och sälja blommor på nätterna ska man handla av dem, annars ska man låta bli. Jag skulle aldrig köpa en blomma av småflickorna, de är tillräckligt gamla för att gå i skolan och borde få en chans att göra det istället för att springa omkring på nätterna och sälja blommor till turister som inte tänker ett steg längre.

En annan baksida såg jag inte själv förrän jag började titta. Micke gick för att hämta magpillerna jag glömt på hotellet när vi skulle äta och kom tillbaka med stirrig blick. Jag trodde att han inte hittat pillerna, men det hade han. Så berättade han att när han gått ensam hade de thailändska damerna flockats omkring honom och ropat "Sexy man, you want lady?" och han hade snabbt gått ifrån dem. Sedan såg jag många som gick med thailändska damer och då tänkte jag förstås fulgubbe även om de yngre. Söta 20-åriga thailändskor med män i alla åldrar, äckligt! Tur att de har respekten att lämna paren ifred. Man märker inte av det när man går tillsammans.En stor buddha staty i en restaurang

torsdag 25 december 2008

Tomten är med oss på Phi Phi på julafton

Jag vaknade och mådde inte så bra, kände mig uttorkad med huvudvärk fast jag bara druckit en endaste cocktail dagen innan. Så det var bara att ta vattenflaskan och dra på sig tomteluvan och försöka se glad ut. Vi hade köpt var sin blinkande tomteluva i Krabi.

Pojkarna däremot hade lite mer uppseendeväckande kläder på sig denna speciella dag. Brad hade med sig en tomtedräkt och en elf-kostym och eftersom hans kompis som skulle vara tomten inte tagit sig till Thailand fick Lorry ha på sig den. Brad själv tog Elf-luvan och skorna.
Bröderna Wikström hade inhandlat var sin röd klänning. Så jag gick hem och hämtade det smink jag hade och spökade ut dem. Som pricken över i hade de köpt röda kaninöron. De kallade sig "The chrismas hoes, the reason that Santa says Ho Ho Ho".
Eftersom det var jul skulle de även vara alldeles gratis, fast det var som Martin sa senare på kvällen att om en tjej velat ha honom skulle han nog inte vilja ha henne eftersom det skulle vara något seriöst fel med hennes smak. Det kan jag hålla med om, de såg riktigt obehagliga ut.Hotellet fixade fram en säck och sedan gick vi och köpte olika småsaker att stoppa i tomtesäcken. Leksaker åt barnen, kondomer åt par och en hel del öl.
En thailändsk liten pojke blev fullkomligt överlycklig när han såg tomten och skuttade upp i Lorrys famn. Jag trodde inte han skulle kunna se gladare ut men det kunde han, efter att han fick en leksaksbil. Han lyste som en sol.Det tog VÄLDIGT lång tid att gå till stranden eftersom så många ville ta kort på tomteföljet. Plus att de som inte hunnit klä ut sig skulle fixa någon sort utklädnad på vägen.Thailändskorna fnissade och pekade, en del thailändare ropade "Ladyboy" eller "Katoy" efter de två transvestit kaninerna.Till slut tog vi oss i alla fall till Bob Marleys bar, där det var en salig blandning av nationaliteter men inte så mycket folk. Grabbgänget skulle gå en sväng och ragga lite folk så vi satt kvar med göteborgarna och höll platserna. Vilket inte var särskilt svårt.Jag pratade faktiskt med mannen som filmar i bakgrunden. Han tyckte att jag skulle ge min mailadress till hans tjej så de kunde maila filmen. Det gjorde jag, men oddsen är nog inte så stora att hon faktiskt kommer ihåg att göra det. Men det hade varit kul att se...Det blev en halv fried rice till lunch på stranden. Jag kände mig så tråkigt som bara drack vatten och hade ont i huvudet. Vi blev kvar i flera timmar. Bland annat pratade vi med en fransman som reste ensam, han trivdes bra i Thailand men skulle prova Kambodja nästa gång. Han rökte sin cigarett som de som spelar fransmän på film, lite feminint. Vi pratade resmål och en ung australienare men silvriga renhorn var med. Han sa något om att Sydafrika var så himla bra och frågade om vi tog kokain för det var jättebilligt där.
Jag frågar oroligt – ser jag ut som en tjej som tar kokain?
Det har jag svårt att tro eftersom utklädda gänget alla lämnat sin kamera och sina pengar till mig att ha i väskan. Fast han var ung och full han som frågade, inte mer än 20 så jag får väl förlåta honom.

Den andra stranden är inte särskilt badvänlig. Långgrunt och koraller att göra illa fötterna på. Det gjorde inte något idag eftersom det var mulet. Senare började det dugga lite och sedan lite mer. Då sökte vi oss närmare baren som hade ett tak. När det sedan började regna på riktigt kom de som suttit under paraplyer också till baren så det blev ganska många. Pojkarna kom tillbaka också, till slut. Vi bara väntade på att regnet skulle sluta så vi kunde gå hem.
Thailändarna petade Lorry på magen hela tiden, som för att se om den var riktig. En hade till och med använt ett paraply.Vi gick mot stan och när Micke tyckte att jag skulle gå snabbare så gjorde jag det och tappade bort honom. Så jag gick tillbaka men såg ingen så då gick jag hem. Efter fem minuter gick jag ut igen för att leta, men det behövde jag inte för då stod han nere på gatan med pojkarna som hittat honom. Mycket har vi gemensamt, dåligt lokalsinne är ett utav sakerna.

En tupplur och sedan steg jag upp för att gör mig fin inför kvällen.
Micke som väldigt gott och var nästan omöjlig att väcka. Till slut lyckades jag efter att ha slutat försöka väcka honom snällt. Så då gick vi till Unnis för att äta julmiddagen. För att vara julmat var det riktigt gott. Markus som sa att han ätit dåligt de senaste dagarna satt som de gör på fängelsefilmer och slevade i sig väldigt koncentrerat (och sedan var han förstås tvungen att rusa iväg för att gå på toaletten). Vi andra satt kvar och sjöng "Nere vid piteälven" och tog en snaps. Brad och Josh kom också dit och sedan gick vi till "Rolling Stone bar" igen. Men det blev inte särskilt länge. Jag mådde inte bra så jag ville gå hem och då gjorde vi det.Julbord på Unnis, kostade 1000 bat och smakade svenskt. Känns lite udda att äta julbord i Thailand. Speciellt eftersom jag föredragit en fried rice. :)
Men de andra tyckte att det var jättegott och jättebra.
Tomten rockar loss på Rolling Stone bar, han gjorde även en stage dive. Men det fotograferade jag med tomtens kamera...

onsdag 24 december 2008

Dagen före dopparedagen på Phi Phi

Micke har köpt billabong tofflor som är jättesköna och idag hittade han ett par fina shorts. Själv har jag shoppat en röd bikini inför morgondagen.Vi började dagen med en promenad till Phi Phi Viewpoint. Många svettiga trappsteg senare var vi uppe på toppen och kunde se över ön. Fin utsikt!Efteråt behövde vi ett dopp. Så vi tog plats på stranden mot berget. Det är ganska grunt, till käna drygt, men vi kunde svalka oss emellanåt. Vi låg där någon timme och sedan ringde pojkarna så då gick vi över till andra stranden och mötte dem vid en bar, så var partyt igång igen. Men lite lugnare eftersom alla laddade inför morgondagen.

Vi var ett internationellt gäng som gick och käkade sushi, fem svenskar, en singapore/amerikan (Josh), en kanadensare (Brad) och två australienskor som killarna raggade upp på vägen till sushistället. Kanadensaren är nog den galnaste jag träffat.

Efter det blev det lite Rolling stone bar och kolla på thaiboxning på reggae bar. De flesta tog det lugnt och laddade inför julafton.

tisdag 23 december 2008

Tillbaka till Phi Phi

Vi steg upp 7.30, inga långa sovmornar på våran resa. Snabbt packade vi ihop och traskade över till West Railay, tar ca 15 minuter med packning på ryggen. Vi köpte biljett för att åka till Koh Phi Phi, dyraste båtbiljetten hittills men vi ville verkligen därifrån.Eftersom vi hade tid över åt vi frukost, Micke en god tonfisk macka och jag en extra god fruktsallad (det var mango och papaya i den). Det är lite extra dyrt på West Railay, många äldre amerikaner. Frukosten kostade ungefär dubbelt så mycket som vanligt.
Men sedan fick vi äntligen lämna Krabi på en fin färja där vi satt på kanten och dinglade med benen, solade och läste bok utan att bli nedstänkta – havet var lugnt. Resan tog en timme från att vi klev på den stora båten (det var en kort longtailtur ut till den).

Framme på Koh Phi Phi var det skönt att säga åt alla som står på piren att vi hade "room reservation". Egentligen skulle vi inte komma förrän 23/12 men vårt rum var ledigt.
Vi hade funderat på hur vi skulle träffa julmiddagssällskapet och när de skulle komma hit, men innan vi hade hunnit checka in på hotellet såg vi en mycket trött Martin äta frukost, så de är redan här.

När vi checkat in gick vi en sväng och åt lite fried rice innan vi tog en longtail båt ut till Longbeach för att sola och bada. Fin strand. Micke snorklade och sa att det finns en hel del småfiskar där också.

När vi kom tillbaka åt vi pizza till middag på ett ställe bredvid hotellet. De hade även rödvin – kylskåpskallt. Det gjorde inte så mycket, det värms upp fort och var alldeles lagom efter några minuter. Precis när vi ätit klart kom pojkarna förbi och sedan blev det en partykväll med drinkar på Rolling Stone bar. Där har de ett band som spelar hårdrockscovers väldigt bra.

måndag 22 december 2008

Krabi, varför åker man hit?

Vi steg upp kl 7.30 för att hinna med longtailbåten ut till färjan 8.30. Vi hann äta frukost men båda hade lite blandade känslor över att lämna ön. Vi hade pratat och kommit fram till att vi vill kolla in Krabi.

Så vi åkte ut med ryggsäckarna på longtailbåten och inväntade färjan (som vi redan köpt biljett till). Färjan tog ungefär 1,5 timme. En skräckfärd i sig, bagaget var packat på ena sidan och folk satt mest på den sidan också. En gång stannade de för att det lutade för mycket. Flytvästar fanns på varje stol, men ändå. Micke sa att sjöfartsverket hade dömt ut skutan omedelbart bums!

Vi kom levandes iland till Krabi och hade tänkt oss shopping men det såg så sunkigt ut att vi åkte direkt till East Railay istället.East Railay imponerade inte alls. Riktigt dålig och stenig strand, fullt med båtar. Sankmark och mangroveträsk. En massa traktorer och byggnationer. Men här skulle det vara billigt att bo.
Vi bestämde oss snabbt för att det blir bara en natt.
"Diamond cave" hade inget billigt fläktrum kvar så vi tog ett med AC, lite väl dyrt men det är ju högsäsong nu. I resguiden vi skrivit ut stod det att om East Railay "Utbudet av små mysiga strandbarer och billigare boende är det som lockar", vi kan inte se tjusningen.

Vi intalade oss att vi inte skulle döma ut stället helt utan att kolla in den fina stranden Pranang (mitt emellan east och west railay). Så vi traskade dit efter att ha ätit lite dålig lunch.

Jag säger så här att visst är Pranang en fin strand men det är en väldigt massa folk där. Med alla dessa turister kommer en massa strandförsäljare som vill sälja massage och pedikyr och frågar en 15 gånger på en dag. 40 longtailbåtar på stranden och alla låter som en mindre helikopter när de startar.
Vi som lämnat det lugna paradiset har väldigt svårt att förstå varför folk åker hit? Vad är anledningen? En gång i tiden var det säkert ett paradis, men nu är det helt sönderturistat. Vi som kom från lugn och ro får nästan torgskräck av allt folk.Vi tröstade oss med en eftermiddagscocktail. Men även den var en besvikelse serverad i ett minimalt vinglas med is. Så vi gick hem och tog en lur innan middagen. Samtalen handlar mes om att vi vill härifrån och funderingar på varför folk åker hit. Lyckligtvis går det färja till Koh Phi Phi direkt från West Railay, så vi drar dit en dag tidigare och hoppas på att vårat hotell kan klämma in oss en dag i förväg.

På kvällen gick vi ut och kollade lite men här verkar inte vara ett partyställe heller. Lungt ställe men några butiker. Vi köpte blinkande tomteluvor till julafton, en t-shirt och en vattenskyddad väska (Ocean pack). Den borde jag ha haft på första snorkelturen, så hade jag kanske fortfarande haft en mobiltelefon.
Idag var jag klädd som en riktig turist, rosa batikmönstrad sarong och frosa gummitofflor (fejk crocs), allt inköpt på resan.

I övrigt kan vi tillägga att det här stället stinker, det luktar urin/avlopp. Det känns inte fräscht när man ska sätta sig och äta.

söndag 21 december 2008

20 december - Lugn dag på Koh Jum

Det blev sovmorgon till nio-tiden idag. Mest för att jag inte ville väcka Micke när han äntligen fick sova.

Vi åt god frukost, fruktsallad och french toast med mera. Sedan frågade vi om man kunde få skjuts till byn vi försökte gå till igår. Vi ville inte prova gå igen, så de ringde taxin. En gubbe med sidovagn på mopeden.Han skjutsade oss längst en jordig landsväg (lite Lillpite över det hela) fram till byn för 50 bat per person.I byn fanns det några affärer. Två butiker som var för oss turister och resten matvaror och redskap för ö-innevånarna. En liten fiskeby.
Vi shoppade var sitt par shorts, en rosa sarong, ett linne, en snorkel och ett nytt par flipflops åt Micke i lite större storlek. Det var billigt

Efter shoppingen och titten i byn tog vi samma taxi hem igen. Vi såg att det finns en restaurang bakom hotellet som såg mysig och trevligt thailänsk ut.

Resten av eftermiddagen spenderade vi med att bada, läsa något blad i pocketboken och sedan bada igen. Man torkar fort när man gått ur vattnet och det är varmt i solen.
Före middagen satt vi på altanen och drack cola/samsong medan vi pratade med svenskarna till höger och norrmännen till vänster. Våra skandinaviska grannar. :)Medan vi satt där föll en kokosnöt från en palm. Den lät väldigt tung och klövs mitt i itu av landningen. Vi sa åt de nyanlända svenskarnas döttrar att de måste lova att gå på stigen så de inte fick en nöt i huvudet. De hörde "dunsen", så de kanske lyssnar.Ikväll promenerade vi i mörkret (särskilt många lampor är det då inte) till restaurangen bakom hotellet. Det var en del thailändare som åt där, då känns det som om man hittat något genuint. Vi beställde tre rätter och de gjorde dem inte speciellt starka, Micke sa att nästa gångs ska vi ta en riktigt stark! Mitt i maten hoppade en liten djungelgroda upp på ketchupflaskan. Den satt där och tittade i flera minuter. När jag försökte ge den ett riskorn hoppade den iväg. VÄLDIGT långt för en sån liten rackare, minst 1,5 meter. Micke säger att jag ylade och jag kan inte säga att han ljuger. Jag blev rädd att den hoppat på mig.

Ikväll packar vi eftersom vi ska åka med båten till Krabi imorgon på morgonen. Vi gör det för att hinna se Krabi också, men det bär emot att lämna lugnet på Koh Jum.
Stränderna är nästan tomma. Fast det borde man väl hålla tyst om så att inte alla åker hit och förstör det. Dagarna här har mest handlat om ifall vi ska doppa oss nu eller senare. Det är hit man kommer för att stressa av på riktigt.

lördag 20 december 2008

Koh Jum

Vi steg upp kl 6.30 för att hinna med bilen kl 07 som skulle ta oss till färjan.
Jag frågade på hotellet om det går att åka Koh Jum-Phi Phi men de sa nej. Krabi-Koh Jum-Koh Lanta var okej. Så vi tankte om och åkte till Koh Jum före Krabi. (Men det går att åka från Koh Jum till Koh Phi Phi, det stod i hotellets meny.)

Vi kom fram till Koh Jum ca kl 9. Longtail båtar hämtade oss vid färjan. Vi tror att vi hamnade lite på fel båt men det visade sig vara rätt båt. Vi steg iland vid “Season bungalows” och det såg bra ut så vi checkade in där vi också.På longtailbåten på väg mot Koh Jum. Färjan stannnar till och man kliver av/på longtailbåtarna för att sedan åka mot Koh Jums olika stränder.Stranden utanför hotellet på Koh Jum, inte så mycket folk. Nästan som att ha en egen strand. Det passar kanske inte alla familjer, det passar inte grabbgänget men det passar oss. Alldeles utmärkt. Här är det lugn och ro, inga aktiviteter. Stress fritt.

Dagens aktivitet fick bli en promenad längst stranden mot Koh Jum village. Vi gick några meter och så doppade vi oss i havet. Så jag kan inte säga att det gick så fort för oss att gå längst stranden.Vi stannade och drack lite på ett av ställena längst vägen. Hon sa att vi skulle gå genom Joy hotel för att komma till byn. Vi såg en stig men den såg avspärrad ut så vi gick tillbaka och frågade.
Han som skulle beskriva vägen pekade åt vänster och sa höger. :)
Så vi frågade igen, först vänster och sedan höger. och då hamnade vi i djungeln, så vi provade andra hållet som såg mer troligt ut. Men vi hade inga skor så vi vände om ändå (mina stackars nypedikyrerade fötter). När vi kom ner till ett ställe lite längre ner på stranden sa Micke:
- Vad var det?
Det lät som en stor hund gick genom buskaget men istället var det två varaner - storlek större. De mumsade på något (det luktade illa där de var) och vi skyndade oss mot stranden (efter ett foto).Så här i efterhand kan jag väl hålla med om att jag också borde ha sprungit direkt. Men nästa gång, då gör jag så (jag visste inte att man dog om de biter en, men nu vet jag det).
Sedan gick vi hemåt, det gick lite fortare eftersom det blivit lite svalare.

Coffeshake i solnedgången. Stället vi bor på har ingen ström förrän det blir mörkt. De tillåter inte hårtork eller laptop eftersom strömmen är begränsad. Ljuset fladdrar lite sa vi tror att det är ett elagregat som driver det och vi har ingen AC men det går bra ändå.

Vi käkade på hotellets restaurang och gick och la oss tidigt. Micke har inte sovit så gott sedan vi kom till Thailand. Men nu vaknade han inte förrän på morgonen. Konstigt nog tog jag då över traditionen och vaknade kl 4. Men jag somnade om av ren envishet efter en liten stund.

fredag 19 december 2008

Koh Lanta, snorkeltur

Micke var äntligen bättre så vi steg upp och traskade iväg till Paragon för att åka på ö-turen. Det fanns tid för lite frukost, faktiskt fick vi vänta och sedan blev vi hämtade i bil och skjutsade till en annan strand.

Det var två japaner, två italienare och två fransman med på turen också. Snorklingen var sämre än förra turen. Egentligen hade jag trott att vi skulle besöka öarna men det var instället flera stopp för snorkling. Ganska dålig snorkling, turen vi tog utanför Phi Phi var bättre.Men en grej var väldigt häftig. Vi fick ta på oss flytvästar och simma in i en grotta. Vi tänkte “grotta, ja det var ju mysigt och fint”. Sedan kom guiden simmandes med en ficklampa och sa “okej, då far vi” och så simmade vi efter honom in i mörkret. De två japanskorna ylade som om de aldrig simmat förr, det var kul. Sedan blev det lite ljusare och så kom vi fram till en strand. Det var som ett vulkanhål med en strand i botten.Det bästa på hela turen, en tripp dit och sedan strunta i resten vore toppen. Tyvärr blev det aldrig att kliva iland på Koh Mok som jag hoppats på, det ska visst vara en mysig liten ö som man kan bo på också. Jag hade velat kolla in den lite inför nästa Thailandsresa.När vi kom hem övertalade jag Micke att ta lite thai-massage. Så han blev masserad och jag fick manikyr. Hon sa att hon kunde göra fransk manikyr men resultatet blev väl si så där. Jag hade gjort det snyggare själv. Efter att ha klämt lite på mina fötter insåg hon att hon kunde sälja in en pedikyr och det kunde hon.
När vi blivit masserade/fått både manikyr och pedikyr tog vi och fräschade upp oss innan middagen.Vi bestämde oss för att prova barbeque. Så vi tog med oss vinflaskan som jag släpat på sedan Arlandas taxfree och frågade om det var okej att vi drack den. Det var det. De var jättenöjda med oss som åt en hummer och massor av räkor tills vi var proppmätta. Gott att doppa grillade i starka såsen och äta ris till.Jättegott, faktiskt resans bästa middag.

Season bungalow - Koh Jum

Rummet. Även ingången till toaletten till höger.
Eget sminkbord. :)
Ingen aircondition men det fläktade bra från fönstrena (som hade myggnät).
Vi betalade 900 bath/natt och stannade två nätter.