Phuket

Regn och blixtar på natten. Småregn på morgonen. Superhöga vågor i havet.
Vi låg och drog oss i sängen. Åt frukost och åkte sedan till marknaden och shoppade.
Det var lite som att vädergudarna tänkte på lillan som inte fick bada. Till middag blev det indiskt igen och sen packade vi och försökte sova.

Från Mook till Phuket

Vi packade ihop våra saker och åt lite frukost. Så väntade vi på den speedboat som skulle ta oss till koh lantas pir i en halvtimme. Den kom faktiskt punktligt 10:30. På den var ett litet barn överfull med vattkoppor. Det hade brutit ut tre dagar efter de kom till Thailand, inte roligt för det sällskapet. Den lille stackaren hade verkligen fulla fötterna och benen. Jag har aldrig sett så täta vattkoppor.

Lyckligtvis för oss så har ju Alva redan haft det men det var ju snällt att de varnade oss när vi skulle kliva ombord.
Folk skulle även hämtas på Koh Ngai men sen körde de snabbt till Koh Lanta. Alva somnade som vanligt och vi tänkte på hur lättsam hon är att resa med, vi har verkligen haft tur när det gäller vilket barn vi fick (fast så tycker nog alla). Bebisen var ju förstås sjuk och en bebis med två andra barn grät för att det varmt och levde om. Båten kom fram vid tolv till Koh Lanta.



Vi tog väskorna och gick över till där färjan går och väntade. Sen åkte vi färja i 2 timmar och kom fram till Phuket strax före klockan fyra. Då åkte vi minibuss till Ruam thep inn där vi bodde förra gången också. Det ligger alldeles i början av Karon beach, runt udden så kallas det Kata beach.
Dyrt i Phuket precis som väntat. Denna gången kunde jag pruta lite. 10% vilket egentligen är lite men ger ändå 400 TBH lägre kostnad på två rum i två nätter. Så vi betalade 1800 TBH per rum och natt.





Hungriga som vi var så tog vi lilla barnvagnen som vi släpat med oss (det är här i Phuket den behövs) och gick iväg för att hitta en indisk restaurang. Vi fick tips om Khan baba och hittade den. Riktigt god mat! Vi (Jag alltså) beställde lite för mycket så det blev dyrt och vi fick lite ont i magen för att vi ätit för mycket. Så då promenerade vi lite och kollade och sen när vi skulle hitta hem fick vi ta en taxi. Det var knappt att han som körde visste vart vi skulle. Han stannade och frågade tre gånger med hotellets lilla visitkort.
Så la vi isäng lillan. Pojkarna kollade wi-fi Internet och meddelade att SAS gått i konkurs (och andra dåliga nyheter). Men konkursen stämde i alla fall inte även om det var nära…

Blodigt på Koh Mook

Lillan slog upp sina stora blå ögon 07:55 och frågade direkt:
- Är det god morgon nu mamma?
Å det var det förstås. Klockan nio satte vi oss att käka frukost och Alva tyckte inte att hon var klar förrän kvart över tio. Det fanns nog lite ätande att ta igen för lillfröken.



Micke hyrde en longtail och tog med pojkarna till Emerald cave så de fick chansen att simma i mörkret genom grottan. Vi var vid poolen när de kom tillbaka. Sen badade vi, drack watermelon shake och så skulle Micke ta ett dopp innan Alva skulle sova. Hon ville också bada med honom. Jag tog chansen att läsa i boken under tiden.
Men helt plötsligt så grät lillan och då vill hon förstås till mamma. Jag undrade hur hon kunde ha gjort illa sig mitt i poolen med pappa men så upptäckte jag att hon blödde från fingret. Jag förstod inte riktigt vad som hade hänt men såg snabbt att det var ett djupt sår på fingret. Så jag då tog jag henne bara raskt till receptionen och frågade efter bandage. Vi fick hjälp i där och de undrade om vi ville åka till doktorn och låta honom ta en titt. Såret såg så djupt ut så det tyckte vi att vi skulle göra.



En moppetaxi kille dök upp och killen från hotellet körde sedan mig och Alva till Mook healt center.

Jag som brukar ta på mig en sarong när vi går och äter kom på ungefär halvvägs att jag åkt iväg utan någonting. Det var jag i min bikini med lillan i famnen. Pinsamt.
Väl framme tvättade doktorn såret, det fanns sår på båda pekfingrarna men vänster var djupt. Så han la om såren och jag fick med 2 nya omslag med desinfektionsmedel och en femdagars kur med antibiotika. Han frågade vad hon vägde och skrev doseringen efter det. Tyvärr hade jag inga pengar med mig men det gick bra att betala hotellkillen senare.
Han berättade på åkturen hem att doktorn var hans bästa vän och att de kom från samma ställe. Micke gick och betalade (500 TBH) när vi kom till hotellet.



Alva grät när hon gjorde illa sig, när det blödde och när doktorn rengjorde. Men när vi kom hem sov hon middag och vaknade glad. Blöta ner bandagen fick hon inte så det var slut med badade för hennes del den här resan. Fingrarna ska man vara rädd om och såren behövde vara utan basilusker. Jag ringde till Dr Thun där vi vaccinerat oss (och våran granne jobbar) och frågade om de tyckte att jag skulle ge henne antibiotikan och de tycket att vi skulle göra det på grund av att det är rätt mycket bakterier på händerna. Så vi körde med antibiotika.



Kvällen var sval och mulen så jag och lillan gick till massagestället för att undvika poolen. Alva fick naglarna målade rosa och jag en thai-massage.



Efteråt gick vi till strandbaren och pratade med ett gäng och sedan åt vi middag med ett trevligt par från Malmö som hade med sig en flicka som Alva lekte med. Hon var några år äldre men det gick bra. Vi åt barbeque och det var gott men framför allt trevligt. Micke tog en liten tur med Tobbe till strandbaren och jag gick hem och la Alva och Lukas gick och la sig i deras rum.





Koh Mook och Charlie beach resort må vara både lite dyrare och trevligt. Men nu kommer det alltid att vara stället där lillan skar upp sina pekfingar. Det tog ett halvår innan vänster pekfinger blev okej, kvar är ett bulligt ärr. Olyckan gick till som så att Alva satt på stegen, utan att Micke märkte det hade hon stoppat ner sina pekfingrar i hålen på stegen. De var sylvassa på insidan så när han lyfte upp henne, skar hon sönder fingrarna.
Hotellet ville veta vad som hänt och Micke visade dem problemet, så förhoppningsvis så har de åtgärdat felet. Men det borde inte ha varit så då hellre.

Koh Mook

Vi började dagen med att gå och äta frukost. Oj, vilken överaskning va? J Här har dom frukostbuffé som ingår i rumspriset så man behöver inte beställa något bara plocka det man vill ha. Så bytte vi om och gick och badade i poolen. När Alva skulle sova gick vi i vanlig ordning till rummet och tog en solpaus. Hon hade ätit riktigt bra av frukostbuffén och jag hade tagit en liten banan som mellis åt henne. Så vi skippade lunchen. Hon åt sin banan och tog sedan sin tupplur.



När hon vaknade så gick vi och badade i poolen igen. Det blev lite mulet och mullrade vid fyratiden så då gick vi till rummet. Tog en lång varm dusch och tvättade håret riktigt ordentligt. Så gick vi och kollade var vi skulle äta middag. Mayow var vi ju på kvällen innan, i Rubber three hade de ingen barbeque och thai-maten var vi inte särskilt imponerade av förra gången vi var här. Så vi tänkte att vi tar en moppe till ”Farmville” restaurangen dit vi blev skjutsade när vi skulle till apoteket (Pharmacy), förra gången vi var här.



Taxichauffören såg lite bekymrad ut över att vi ville åka dit och fick hjälp av sina kumpaner att förklara att det är stängt. Vi undrade om det fanns något annat och han föreslog att vi skulle åka till Sivalai istället. Det ville vi inte. Så han nämnde en annan restaurang och den låg tydligen i byn så det lät bra. Dit åkte vi.



Det var lite spartanskt förstås. Alva lekte lite. Tobbe, ja jag vet inte vad jag ska skriva men han blev generad när han insåg att våran servitris inte var en kvinna utan en ladyboy. Vi beställde i alla fall mixed starters, pad thai (som kostade 50 TBH, det är billigt!), beef with garlic and pepper, fried rice baked in pineapple. Förrätten var det bästa.



Vi hann gå till butiken bredvid och handla lite innan ”taxin” kom och hämtade oss.





Hem och mysa lite på altanen tills det var dags för Alva att sova (klockan nio).
När hon var nattad satt jag och Micke lite och pratade men han blev så trött att han gick och la sig klockan tio. Jag satt ute och skrev i min resdagbok och sen skulle jag också gå och lägga mig. Men då snarkade Micke så otroligt högt att jag istället satte mig och läste Shantaram på toaletten i en halvtimme då han blivit lite tystare. Om det inte varit så obekvämt hade jag kunnat sitta kvar där länge, det är en väldigt bra bok. (Micke har läst den två gånger.)

Koh Mook

Vi vaknade 07:30 och vädret var jättefint! Nattens oväder var som bortblåst och solen sken.
Så vi packade ihop våra saker och då frågade jag Alva om Bolt (gosedjuret) skulle följa med till nästa ställe? Ja, men då måste jag packa ner honom i väskan och vips fick jag honom utan knussel. Hon sträckte mig sedan napparna och sa att de måste också följa med. Sen skyndade hon sig att hämta sina simpuffar. Allt som hon tycker är viktigt. J



Så gick vi ner och åt frukost. Gott! Det är lugnt och mysigt med frukost här. Ett skönt lunk och frukosten är riktigt gof. När vi ätit fick vi skjuts med moppen till stranden och där fick vi vänta en liten stund innan longtailbåten kom. Alva strök den snälla hunden ”Lady” som var en valp sist vi var här.





Båtfärden i longtailbåt till Koh Mook tog inte länge, en halvtimme kanske. Ungefär som sist. Vi kollade priserna på rummen på Charlie beach resort och det är ju inte billigt. En mini-hydda kändes inte aktuellt. Vi gick och tittade på ”fan bungalow” och eftersom vi skulle ha 2 rum i tre nätter fick vi ner priset lite grann. Det kostade 1500 TBH medan en AC bungalow kostade 2100 TBH. På rummen satt det faktiskt en AC på väggen med de hade tagit ut fjärrkontrollen och den gick inte att starta hur vi än försökte. Istället kom de bärande på en fläkt. DET kändes dåligt. En fläkt på strategisk plats i taket är en sak, det funkar mycket bättre. Men, men vi visste ju att vi skulle åka till en dyr resort.





Det var jättevarmt så vi tog badkläderna och var i poolen till klockan ett. Lite lätt lunch och så skulle Alva sova (lite sent). Jag har verkligen kommit in i min bok ”Shantaram” och läste medan hon sov, hon väcktes av grannens barn när hon sovit nästan en timme. Så då badade vi lite till och sen gick vi och fräschade till oss. Varm dusch, skönt! Det har man ju inte på Paradise lost förstås.





När vi skulle åka från Kradan rekommenderade Wally ett matsälle som heter Mayom. Så vi gick dit för att äta. T tjurade över nått och L var kritiskt inställd men maten var god och det var inte särskilt dyrt. Alva lekte med flickan i bordet bredvid (helst hade hon nog velat gå hem och sova men en kompis var visst ett bra alternativ). Så småningom så ville Annie (flickan) också leka, samt hennes storebror. Barnen lekte och jag pratade lite med föräldrarna. Mamman kom på att hon läst denna resblogg och det var på grund av min berättelse från förra gången som hon ville till Koh Kradan. Mycket kul att höra att någon läser här! Det är ju lite längre mellan kommentarerna på den här bloggen. Å andra sidan rätt länge mellan inläggen också…



Sen kanske inte Koh Kradan är för alla. Pojkarna verkade till exempel inte uppskatta det alls. Men familjen skulle i alla fall ta en longtail till Kradan dagen efter för att snorkla. Hoppas bara att de kom till rätt ställe (korallrevet).







Vi gick hem med Alva halv nio, hon var övertrött och skulle I-N-T-E sova! Till slut gick jag och satte mig och läste bok på altanen och så somnade hon till sist. Jag och Micke däremot satt ute och pratade till klockan elva.
Koh Mook är inte så illa heller.

Koh Kradan

Vi vaknade inte förrän 8:50 och hade inte särskilt bråttom heller. Jag väckte Alva och Micke väckte pojkarna och sedan gick vi ner och åt frukost. 3 american breakfast, en omelett med bacon och en frukttallrik. Gott! Jag gillar att de steker baconet riktigt ordentligt så det blir knaprigt!


Sen gick vi ner och badade på stranden. Micke och Tobbe snorklade och jag och barnen badade. Alva hade solskyddsdressen och solmössan också så vi behövde inte oroa oss för solen särskilt mycket. Vi var där till ett-två tiden och sen gick vi hem så Alva skulle få sova men innan hon fick det åt vi lite lunch.





Så sov Alva och vi tog det lugnt ett tag innan vi gick ner och åt middag. Alva fick för sig att hon skulle klappa den trebenta folkilskna hunden med tre ben som hade munkorg förra gången vi var här. Jag blev rädd men han högg henne inte utan svarade istället med ett rejält skall så fort hon sträckte fram handen. Det resulterade i en gråtande rädd flicka men i övrigt var det ingen fara. Jag tycker att det skulle kännas bättre om den hunden hade munkorg hela tiden.





Det var två par polacker där som hade en liten pojke så Alva ville sitta med dem, det var okej för dom också. De var trevliga. Stället är ju litet och intimt så stämningen beror mycket på vem som är där just då.

Jag sa åt Nok att vi ville åka dagen efter (en dag tidigare än planerat) och hon skulle ringa longtailbåten åt oss.



Alva var så trött att hon ville kramas med servitrisen så vi gick upp och la i säng henne. När vi gick och la oss började det regna och blixtra. Jag tänkte att i det här vädret blir det då ingen båtresa! Men att somna till regnet var mysigt.

Koh Lanta - Koh Kradan

Vi steg upp halv sju. Micke hade sjukt dåligt humör, det blev lite bättre efter att han tittat på en skämtsida och packat ryggsäcken. Men när jag skulle ta fram passen saknades Mickes och han trodde att han lagt tillbaka det bland dom andra när de lämnade tillbaka mopederna. Så vi letade, Micke i sina väskor och jag kollad runt lite, väckte pojkarna och letade vid spegeln. Där låg passet i en bok och vi kunde lugna oss lite. Så packade vi klart och jag gick och fick Alva att äta lite yoghurt till frukost.

Bilen skulle komma 8:20 men när vi gick dit 8:10 så hade den redan kommit (det händer ju nästan aldrig, oftast får man vänta lite). Vi fick till och med sitta inne i bilen med aircondition alltihopa. Resten av turisterna fick åka på flaket som det brukar vara. Framme i hamnen klev vi på färjan och Micke sprang och köpte lite vatten och drickor att ta med. Alva somnade ganska fort och jag läste bok, pojkarna sov också lite grann.

Så stannade båten för att folk skulle få bada. Micke och Tobbe hoppade i och svalkade sig. Alva och Lukas fick en glass.

Gissa hur kladdig hon blev? Hon lockade till en del skratt om man säger så...

Glassen smälte snabbt!

Simmande grabbar.

Sedan körde båten vidare en halvtimme och stannade för att folk skulle få snorkla och titta på fiskar. Jag började undra hur länge det skulle ta idag. Restiden mellan Koh Lanta och Koh Kradan har varierat kraftigt när vi åkt den sträckan. Vi fick hade i alla fall lite bröd att mata fiskarna med och sen fick vi lite ris. Så jag kastade en brödbit där Tobbe simmade för att han skulle få se en massa fisk. Det är väldigt synd att jag inte filmade det, för hans reaktion hade varit kul att ha på film. :)

Men istället får jag visa film på dottern och fiskarna.

Bloggers filmvisning blir dålig kvalité. Vi provar att visa fiskarna med youtube istället:


Så släpptes det av lite folk på longtail till Mook, några andra till Koh Ngai och så till slut kom vi äntligen till Koh Kradan. Där stiger alla av, utflyktsresenärerna för lunch och vi med väskorna för att stanna. Vi möttes vid båten av Pookie och blev skjutsade på moppe till Paradise lost. Det är ju inte så långt men ändå skönt att slippa gå med väskorna.

När vi fått rummen gick vi och lämnade grejorna där och bytte om till badkläder. Det kändes att man var i behov av ett dopp. Jag skulle stänga dörren och när jag smällde igen den landade en groda på mig med ett klafs innan den hoppade vidare. (Jag skrek förstås.)

Sen gick vi till Sunset beach, men när vi kom fram dit så var vattnet så högt att det började där stigen slutade. Det fanns alltså ingen strand så då gick vi ner till den vanliga stranden istället. Turisterna hade hunnit åka vidare Så vi badade och gick längst stranden.

Grodan.

Alva valde Fanta strawberry, första och sista gången hon får en sån. :)
(Jag brukar säga att hon ska ta Sprite istället. Väljer hon en själv säger hon "Jag vill ha sprit.")

Jag kan inte säga att gungan hängde längre ner än sist vi var här, men sanden var 

betydligt högre. Precis som i Koh Lanta.

Micke tog pojkarna djungelvägen tillbaka men jag kände inte för att bära Alva så vi gick längst stranden istället. De var framme före oss. (Pojkarna hade varit väldigt rädda.)

Vi drack lite dricka och gick upp och duschade. Alva gick på eget initiativ och la sig i sängen och somnade så hon var trött! Vi lät henne sova en halvtimme och när vi väckte henne ville hon sova mer men då var klockan sex så det fick hon inte. Istället gick vi ner och åt middag.

Alva såg till att hon fick en banan. Extra goda i Thailand.

Gott! Micke som missat sin tupplur var så trött att han gick och la sig klockan åtta. Jag och Alva satt nere med Tobbe och Lukas och såg Jack Black i lilleputtland till kl nio. Då gick jag upp med hon i hopp om att hon skulle vilja sova. Micke var vaken och lillan tjorvade på ett tag och sa till slut:

- Jag vill inte sova här.

Så vi fick försäkra henne om att det var okej och att vi skulle sova bredvid henne hela natten. Då somnade hon en kort stund efter det. Eller nästan för precis när hon höll på att somna kom Lukas och bankade på dörren, men till slut somnade vi äntligen allihopa.
Vi sov gott.

Pojkarna sov knappt/oroligt. Koh Kradan kommer dom att minnas, det var spännande...

Koh Lanta

Först år vi frukost och sedan badade vi i poolen som var lagad och hade blått vatten igen. Sen åt vi lite lunch, jag tog en coconut massage och Alva satt bredvid och tittade på, åt chips och fick blommor målade på stortån. Lukas och Tobbe tog också massage. Lukas en fotmassage och Tobbe samma som mig. Jag gillar nog vanlig bättre. Micke sov under tiden och när vi var masserade klart så var det hög tid för Alva att sova så hon fick göra det en liten stund.
Sen badade vi i poolen till solen gick ner.

Alva försöker rymma från att vara med om familjetraditionen - fotografering av tornet i poolen.

Tornet 2013. Pappan får stå bredvid numera. :)

När jag och Alva satt och åt lunch var det några svenskar i bordet bredvid som talade om för sitt barn att deras kompisar var och åt indiskt.
- Ursäkta, sa du indiskt? Var finns det indiskt? var jag ju tvungen att fråga och det skulle vara längre upp på stranden. Jag var ändå tvungen in och hämta en sista båtbiljett på resebyrån så då passade jag på att fråga henne och hon trodde att det var på "Nice beach". Alltså gick vi dit!

Det kändes farligt att gå längst vägen i mörket men vi hittade Nice beach och de hade indiskt.

Jag beställde in Chicken tikka masala, chicken korma och beef biryani, 3 naanbröd och ett roti bröd. Roti var jättegott. Gott med indiskt (men det vi åt på Phi Phi var godare).

Indiska maten på Nice beach. (Saknade nån starkare rätt på menyn.)

Ja, i Thailand händer det att jag dricker öl (och ja, de andra kan också fotografera).

De yngsta kollar på eldshow.

 Vi åt i lugn och ro, Alva hittade en flicka att leka med och sen gick vi hem längst stranden.

Hemma stannade vi på Majestic bar en stund och Alva lekte med Ani. Vi hämtade tvätten och betalade rummet. Så småningom fick vi med oss lillan hem, även om det var mycket motvilligt hon följde med. Jag packade min ryggsäck och sövde Alva och så var vi redo för morgondagen.

Koh Lanta National park

Vi stannade vid båset och betalade inträdet till nationalparken.
(Minns inte summan men det är billigt. Kan ha varit 100 b eller 20 b)

I nationalparken var det apor på parkeringen precis som sist. Vi gick till fiket de har där och drack coca-cola och såg fräcka apor stjäla mat från tallrikarna turisterna åt på. Den hoppade ner på bordet mellan paret och välte ut allt och snodde åt sig det dom kunde. De hade en kille med slangbella som satt där senare men han hade tagit en liten paus och det hade aporna koll på. :)
Här ska det vara en film med en av aporna som äter:

Sen gick vi ner och badade.

Denna gång gick vi inte upp till tornet och tittade på utsikten som vi gjorde förra gången.

När vi badad klart och körde vi hem. Alva somnade mellan oss på mopeden. "Hemma" igen åt vi lunch/middag och så tog Micke en tupplur. Alva ville inte sova.
Tydligen så räckte det med en liten powernap på en halvtimme. Så jag tog henne med mig och gick till resebyrån. Men kvinnan jag brukar prata med var inte där och hennes man verkar inte veta lika mycket eller förstå engelska lika bra så jag kollade mina mail istället och sen väckte vi Micke.
Vi satt på altanen en stund och Micke och T tog en sväng med mopederna och sen när de kom tillbaka så gick jag till resebyrån och bokade rum tre nätter på Koh Kradan, resan till Kradan och resan från Mook till Phuket (med speedboat till Koh Lanta och sedan färja).

Vi hängde på våran altan en stund och sen blev det middag på Cook-kai (igen). Min Tom Ka ghai var helt perfekt. Alva lekte med personalen som inte hade så mycket att göra denna kväll. Sedan lekte hon med receptionistens dotter "hemma" också.

När grönsaker flammar upp så skriker dottern och gömmer sig bakom händerna.
Men det är ju bra att hon har respekt för elden...

Vad kan detta vara? Det blir gott i alla fall. 

Cook-Kais goda grönsaker

Alva och Ani.

Koh Lanta

Vi sov ganska länge och åt frukost vid halv tio, sen hyrde vi mopeder. Eller allra först så bytte vi rum till ett lite mindre och billigare alternativ (som vi alltid haft förr) och pojkarna gnällde lite över det. Men sen så åkte vi iväg till mopederna och stannade och tog ett dopp i havet. L har nu fått solblåsor och stränga order om att hålla sig i skuggan med högsta solskyddsfaktor insmord ordentligt.

Vi körde vidare och stannade lite mer söderut i en by och åt glass. Gott.

Jag tycker lite synd om den lilla elefantungen som stod där fastkedjan i solen utan mamman.

Nästa stopp blev vid elefant trekkingförsäljningsbås vid vägen. De hade en liten elefant där. 2200 b skulle det kosta oss med elefantritt och promenad till vattenfallet och grottorna.

Vi körde vidare ner till där de har elefanter och där skulle det kosta 3200 b. Det var i alla fall lite för varmt så vi körde vidare till nationalparken istället. Pojkarna verkade ändå inte så intresserade, de tyckte mest bara att det var varmt. Så vi struntade i det och körde vidare.
Först ett badstopp till och så vidare till nationalparken. Alva fortsatte prata om när hon ska åka elefant men det blev inte av under den här resan heller. Jag säger som sist, kanske nästa gång. :)