Resdagen

Vi har världens bästa bebis! En resbebis säger Micke, allt som saknas är handtaget. Hon satt lugnt i barnstolen och väntade på kallax så inte förrän planet skulle ha lyft började hon protestera men då var hon både trött och hungrig. Så hon fick mat och sen när planet lyfte (1,5 timme för sent) så somnade hon i famnen. (Man får ett litet extrabälte att trä över sitt bälte som man sedan spänner fast barnet med.) Hon sov en timme och var sedan vaken och glad för att sedan somna igen en timme före landning och vakna när vi landade.Inget skrik, inget gnäll. Andra hade det betydligt mer besvärligt med sina barn så vi är väldigt nöjda över att det gick bra. Micke säger att han aldrig varit med om dess like och ser ut som världens stoltaste farsa.
Bussresan till Alcudia tog dryga timmen och då passade hon också på att sova en stund.När vi packat upp och så där sa gick vi ner och åt middagsbuffé på hotellet.
Tack och lov att vi INTE har helpension här! Maten var trist och inte ens bra uppvärmd. Jag prutade när vi skulle betala. Visserligen så hade vi kommit en halvtimme innan buffen stängde men ändå. På hotellet äter vi inte mera, det var inte särskilt billigt heller.
Under natten var Alva lite orolig (förståeligt nog), Micke stördes av bilarna utanför och pojkarna hade visst inte heller sovit sa gott. (Men det blev bättre sen.)