Koh Lanta - Koh Kradan

Vi steg upp halv sju. Micke hade sjukt dåligt humör, det blev lite bättre efter att han tittat på en skämtsida och packat ryggsäcken. Men när jag skulle ta fram passen saknades Mickes och han trodde att han lagt tillbaka det bland dom andra när de lämnade tillbaka mopederna. Så vi letade, Micke i sina väskor och jag kollad runt lite, väckte pojkarna och letade vid spegeln. Där låg passet i en bok och vi kunde lugna oss lite. Så packade vi klart och jag gick och fick Alva att äta lite yoghurt till frukost.

Bilen skulle komma 8:20 men när vi gick dit 8:10 så hade den redan kommit (det händer ju nästan aldrig, oftast får man vänta lite). Vi fick till och med sitta inne i bilen med aircondition alltihopa. Resten av turisterna fick åka på flaket som det brukar vara. Framme i hamnen klev vi på färjan och Micke sprang och köpte lite vatten och drickor att ta med. Alva somnade ganska fort och jag läste bok, pojkarna sov också lite grann.

Så stannade båten för att folk skulle få bada. Micke och Tobbe hoppade i och svalkade sig. Alva och Lukas fick en glass.

Gissa hur kladdig hon blev? Hon lockade till en del skratt om man säger så...

Glassen smälte snabbt!

Simmande grabbar.

Sedan körde båten vidare en halvtimme och stannade för att folk skulle få snorkla och titta på fiskar. Jag började undra hur länge det skulle ta idag. Restiden mellan Koh Lanta och Koh Kradan har varierat kraftigt när vi åkt den sträckan. Vi fick hade i alla fall lite bröd att mata fiskarna med och sen fick vi lite ris. Så jag kastade en brödbit där Tobbe simmade för att han skulle få se en massa fisk. Det är väldigt synd att jag inte filmade det, för hans reaktion hade varit kul att ha på film. :)

Men istället får jag visa film på dottern och fiskarna.

Bloggers filmvisning blir dålig kvalité. Vi provar att visa fiskarna med youtube istället:


Så släpptes det av lite folk på longtail till Mook, några andra till Koh Ngai och så till slut kom vi äntligen till Koh Kradan. Där stiger alla av, utflyktsresenärerna för lunch och vi med väskorna för att stanna. Vi möttes vid båten av Pookie och blev skjutsade på moppe till Paradise lost. Det är ju inte så långt men ändå skönt att slippa gå med väskorna.

När vi fått rummen gick vi och lämnade grejorna där och bytte om till badkläder. Det kändes att man var i behov av ett dopp. Jag skulle stänga dörren och när jag smällde igen den landade en groda på mig med ett klafs innan den hoppade vidare. (Jag skrek förstås.)

Sen gick vi till Sunset beach, men när vi kom fram dit så var vattnet så högt att det började där stigen slutade. Det fanns alltså ingen strand så då gick vi ner till den vanliga stranden istället. Turisterna hade hunnit åka vidare Så vi badade och gick längst stranden.

Grodan.

Alva valde Fanta strawberry, första och sista gången hon får en sån. :)
(Jag brukar säga att hon ska ta Sprite istället. Väljer hon en själv säger hon "Jag vill ha sprit.")

Jag kan inte säga att gungan hängde längre ner än sist vi var här, men sanden var 

betydligt högre. Precis som i Koh Lanta.

Micke tog pojkarna djungelvägen tillbaka men jag kände inte för att bära Alva så vi gick längst stranden istället. De var framme före oss. (Pojkarna hade varit väldigt rädda.)

Vi drack lite dricka och gick upp och duschade. Alva gick på eget initiativ och la sig i sängen och somnade så hon var trött! Vi lät henne sova en halvtimme och när vi väckte henne ville hon sova mer men då var klockan sex så det fick hon inte. Istället gick vi ner och åt middag.

Alva såg till att hon fick en banan. Extra goda i Thailand.

Gott! Micke som missat sin tupplur var så trött att han gick och la sig klockan åtta. Jag och Alva satt nere med Tobbe och Lukas och såg Jack Black i lilleputtland till kl nio. Då gick jag upp med hon i hopp om att hon skulle vilja sova. Micke var vaken och lillan tjorvade på ett tag och sa till slut:

- Jag vill inte sova här.

Så vi fick försäkra henne om att det var okej och att vi skulle sova bredvid henne hela natten. Då somnade hon en kort stund efter det. Eller nästan för precis när hon höll på att somna kom Lukas och bankade på dörren, men till slut somnade vi äntligen allihopa.
Vi sov gott.

Pojkarna sov knappt/oroligt. Koh Kradan kommer dom att minnas, det var spännande...