Croissanter och te till frukost idag också. Det var fransmännen som kom på dem. Det när de slagit Turkiet så beslöt man att för att ytterliggare sätta turkarna på plats skulle man äta upp halvmånen på deras flagga. Alltså började man baka croissanter och det har jag alltså ätit varje morgon här i Marocko.Först blev det fotografering av det kungliga palatset. Det äldsta och största palatset i marocko.
Efteråt åkte vi till en butik där man bland annat gjorde brickor av hög kvalitet. Det gjorde det svårprutat, men till slut köpte jag en bricka i alla fall.
Så gick vi in i medinans gamla kvarter. Här hade vi en lokalguide som ledde vägen och berättade, en kille som sprang i slutet och kollade att alla var med och våran vanliga guide. Tur var det för det var trånga gränder hit och dit. Det hade varit lätt att ta fel åt något håll. Då hade man varit vilse i trånga och stundvis mörka gränder och det hade inte varit kul alls. Vi gick genom gränderna och såg små butiker som sålde fisk, kött, gethuvuden, kryddor, bröd, väskor, tyg, uthyrning av brudklädslar, kistor och så vidare. Det var väldigt annorlunda och spännande.Ibland ropa någon ”se upp” för att en åsna kom gående fullpackad med saker. Då fick man trycka ihop sig mot väggarna så att åsnan kom fram. På vissa ställen hade man satt en balk mitt över vägen (strax ovanför min längd) så att inga åsnor skulle ta sig fram där. Lite farligt för dom som är längre än mig.
Vi gick till en scarfs försäljare som även sålde större tygstycken som vävdes där. Jag köpte fyra stycken och fick instruktioner om hur man knyter en turban.På ett annat ställe fanns en jättefin byggnad i vilken man sålde mattor. Fina mattor men tyvärr utanför min prisklass. En stor fin blå matta kostade 19.000:- Så jämnförelsevis var det billigt sa dom som vet. Man kan ju faktiskt pruta lite också.Vi besökte ett garveri också. Trappan var så smal att två personer inte kunde passera varandra. Från skinnbutiken kunde vi kika ner på skinnberedningen och hur man färgade skinnet. En del tyckte att det luktade jätteilla men jag tyckte inte det var så farligt.
Lunch på hotellet, en sallad, filodegspizza, fisk och potatis och en syrligt god äppelkaka till dessert.
Efter lunch fick de som ville följa med till ”supermarket”. Jag hade tänkt köpa en vinflaska men på grund av ramadan var den avdelningen stängd. Så jag köpte en liten burk fikonmarmelad istället. Efter matbutiken gick jag till internetcaféet och surfade lite. Killarna där inne var hjälpsamma och hjälpte mig ställa om till svenskt tangentbord. Det är så svårt att hitta när Windows är på franska. När en tjej kom in hörde jag något om ”chica” (tjej) och sedan frågade killen bredvid om jag förstod spanska. Jag sa nja, lite. Jag kan säga hej ;)
Han vände sig till den andra killen och sa något om ”tur att hon inte förstod vad hon sa”. Han hade rätt, det förstod jag inte. Det kostade 7 dirham för en timme och sedan gick jag tillbaka till hotellet och gjorde mig i lugn och ro i ordning för middagen.
Middagen åt vi på ett palats som byggts om för 10 miljoner dirham. Stuckaturer och mosaiker så långt ögat kunde nå. Vi fick de bästa platserna närmast scenen. Goda förrätter. Själva middagen skulle ha varit kamelspett men restaurangen hade inte fått tag i kamelköttet så det blev lamm med couscous serverat i en takine istället. Jag är ju inte så förtjust i lamm. Inte alls faktiskt, så det blev couscous med grönsaker för min del och det smakade inte så mycket. MEN maten kompletterades av underhållning.
En berber magdansös försökte lära diverse gäster dansa magdans.
Ett berberriff band spelade på trummor och en gammal fårsax, väldigt spexigt.
Ytterliggare ett band ackompanjerade två andra magdansöser som även sjöng.
Till sist dök en magdansös med bar mage och guldberlocker upp. Hon såg ut som man föreställer sig en magdansös. I slutet dansade hon med eldiga pinnar som hon slängde runt och strök efter armar och ben och satte i munnen. Spännande!