Sovmorgon ända till halv åtta. Jag vaknade vid morgonbönen men somnade snabbt om. Te och croissanter till frukost. En sån där söt och syndig frukost som dom säger att man inte ska äta.
Nio åkte vi iväg mot Volubilis, ruinstaden i Meknes. Här kan man se lite hur rommarna i Meknes levde. En ”villa” var till exempel 700 kvadrat. Fina mosaiker och ett tempel. En triumfbåge byggd för att göra marockanerna till romare som inte behövde betala skatt.
Vi promenerade runt i solen i cirka 1,5 timme. Landskapet runt omkring gör Volubilis alldeles fantastiskt. Inte så många andra turister att trängas med heller.
Vi hade ett litet fotostopp vid byn ”Moulay Idriss Zerhoun”, där vi sedan åt lunch i den lite finare delen av stan (där också hotellet låg). Till lunch fick vi sallad, tusenbladstårta, köttbullar, squash, vita bönor röra, och en apelsin till efterrätt.Tusenbladstårta består av en tunn filodeg fylld men en röra av bland annat kyckling och nötter. Pudrat med florsocker och kanel. Jag tyckte att den var en höjdare, mums. På beskrivningen trodde jag inte att jag skulle tycka om den, men det gjorde jag verkligen.
Efter lunch åkte vi och fotograferade stadsporten, Bab Mansour. Det var den som var målad på målningen jag förälskade mig i. Jättefin port i stadsmuren. Moulay Ismael lät bygga tre murar om staden. Varje mur var flera meter tjock. Där inne förvarade han brödvete för flera år så ingen skulle svälta om de var tvungna att stänga in sig. Han älskade hästar och hade ett stall med marmorgolv och fontäner till sina 12.000 hästar. Fruarna var runt 500 i antalet och han lär ha varit far till mer än 1000 barn. Men själv var han galen och kunde kasta sin närmaste vän eller fiende till sina lejon, eller rida genom en folkmassa och hugga ihjäl folk till höger och vänster. Lyckligtvis levde han 1672-1727 och inte nyligen.
Vi åkte vidare till hans mausoleum, en moské som är öppen för icke-muslimer. Jättefina kakel och allt sånt. Vi fick även fotografera böneutroparen som lovat att vara där. Han såg ut som en trevlig prick. Mitt emot moskén fanns en liten shop där vi gick in. Jag prutade på en kamelhudspuff tills jag blev nöjd och då slog jag till. Nöjd och belåten med mitt andra inköp i Marocko åkte vi vidare i en timme och var framme vid hotellet i Fes kring 17-17.30.
Jag bestämde mig för en kort promenad runt hotellkvarteret. Jag hittade ett Internetcafé som jag ska besöka imorgon. ”blip, blip”. Det var inte så kul att promenera på gatan utan butiker, så jag gick hem igen. Till middag fick vi marockansk buffé.