Krabi, varför åker man hit?

Vi steg upp kl 7.30 för att hinna med longtailbåten ut till färjan 8.30. Vi hann äta frukost men båda hade lite blandade känslor över att lämna ön. Vi hade pratat och kommit fram till att vi vill kolla in Krabi.

Så vi åkte ut med ryggsäckarna på longtailbåten och inväntade färjan (som vi redan köpt biljett till). Färjan tog ungefär 1,5 timme. En skräckfärd i sig, bagaget var packat på ena sidan och folk satt mest på den sidan också. En gång stannade de för att det lutade för mycket. Flytvästar fanns på varje stol, men ändå. Micke sa att sjöfartsverket hade dömt ut skutan omedelbart bums!

Vi kom levandes iland till Krabi och hade tänkt oss shopping men det såg så sunkigt ut att vi åkte direkt till East Railay istället.East Railay imponerade inte alls. Riktigt dålig och stenig strand, fullt med båtar. Sankmark och mangroveträsk. En massa traktorer och byggnationer. Men här skulle det vara billigt att bo.
Vi bestämde oss snabbt för att det blir bara en natt.
"Diamond cave" hade inget billigt fläktrum kvar så vi tog ett med AC, lite väl dyrt men det är ju högsäsong nu. I resguiden vi skrivit ut stod det att om East Railay "Utbudet av små mysiga strandbarer och billigare boende är det som lockar", vi kan inte se tjusningen.

Vi intalade oss att vi inte skulle döma ut stället helt utan att kolla in den fina stranden Pranang (mitt emellan east och west railay). Så vi traskade dit efter att ha ätit lite dålig lunch.

Jag säger så här att visst är Pranang en fin strand men det är en väldigt massa folk där. Med alla dessa turister kommer en massa strandförsäljare som vill sälja massage och pedikyr och frågar en 15 gånger på en dag. 40 longtailbåtar på stranden och alla låter som en mindre helikopter när de startar.
Vi som lämnat det lugna paradiset har väldigt svårt att förstå varför folk åker hit? Vad är anledningen? En gång i tiden var det säkert ett paradis, men nu är det helt sönderturistat. Vi som kom från lugn och ro får nästan torgskräck av allt folk.Vi tröstade oss med en eftermiddagscocktail. Men även den var en besvikelse serverad i ett minimalt vinglas med is. Så vi gick hem och tog en lur innan middagen. Samtalen handlar mes om att vi vill härifrån och funderingar på varför folk åker hit. Lyckligtvis går det färja till Koh Phi Phi direkt från West Railay, så vi drar dit en dag tidigare och hoppas på att vårat hotell kan klämma in oss en dag i förväg.

På kvällen gick vi ut och kollade lite men här verkar inte vara ett partyställe heller. Lungt ställe men några butiker. Vi köpte blinkande tomteluvor till julafton, en t-shirt och en vattenskyddad väska (Ocean pack). Den borde jag ha haft på första snorkelturen, så hade jag kanske fortfarande haft en mobiltelefon.
Idag var jag klädd som en riktig turist, rosa batikmönstrad sarong och frosa gummitofflor (fejk crocs), allt inköpt på resan.

I övrigt kan vi tillägga att det här stället stinker, det luktar urin/avlopp. Det känns inte fräscht när man ska sätta sig och äta.