Paradise lost drivs av en man från Hawaii som kallas för
Wally tillsammans med Nook som sköter det praktiska. Jag tyckte att Wally
påminde lite grann om min kusins före detta man.
De serverar rejäla portioner i köket och maten är god. Vi lärde oss snabbt att
bara beställa en portion och dela på den. Amerikansk frukost på morgonen var
riktigt god med ordentligt knaperstekt bacon och hemmagjort smör (inte det
konstiga thailändska smöret). Folk från andra resorts kom på besök och åt på Paradise
lost och på kvällarna kunde det vara riktigt socialt beroende på folket.
Bungalowerna var bra storlek och mysiga. Lite spartanskt
förstås men elverket gick så det fanns ström.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar